Kategoriarkiv: Korta tankar

Ålderdomligt svar

Idag insåg jag att flera e-brev som skickats till mig från en på jobbet inte skickats till mig, trots övertygelsen om motsatsen hos avsändaren. Jag skrev därför följande svar som skall läsas med humor:

Med tanke på att Ni med en mycket stor säkerhet de kring ämnet om flyttat möte elektroniska breven hade till undertecknad avsändare översänt, vill jag härmed meddela min uppenbara förvåning när inget av de till förevarande ämne tillhöriga breven mig tillsänts (se nedan för kopia av det sekunda brevet där adressaterna av samma brev framgår). Om Ni använda en för ändamålet förverkad eller åtminstone föråldrad sändningslista bör denna uppdateras så att missförstånd i framtiden icke skola upprepas.

 

Med önskan om en ljus och strålande eftermiddag,

eder ödmjuke bibliotekarie

Peter Rydén

Handgjord

Den här bilden är från ett av våra riktiga bryderier. Vi har fått för hand riva ur gillestugans golv och väggar och här ser vi min fru som jobbar hårt med att ta bort de träreglar som ingjutits i betongen. Va? Skulle det ge fuktproblem? Det hade vi ingen aaaaning om… (antar vi att byggfirman säger idag).

Vill ni se fler bilder på handgjorda saker, titta här.

Kast med stor slev

Idag har hela familjen åkt till min frus syster och hennes sambo (och tillika pojkvän 🙂 ). En av dagens höjdpunkter var när Henrik skulle bevisa att han för flera år sedan kunnat kasta en kniv i fyra varv innan han tog den igen i helt korrekt del av kniven (alltså – inte den vassa). Istället för kniv tog han denna gång (tack och lov) en plastslev. Vi kan väl säga som så att om han använt en kniv hade han bara haft en hel hand kvar… Efter tre försök lyckades han dock. Vi fick senare veta att det kök där han en gång i tiden hade tränat knivkastning fortfarande bär spår efter träningen!

En välsignad jul

Jag och min familj önskar vänner, bekanta, nära och kära en oerhört välsignad jul. Denna helg firar vi till minne av att Jesus föddes till vår jord, som en yttersta räddningsplan från Gud. Vi hoppas att ni får en god jul, oavsett om ni tror på julbudskapet eller inte. Är ni trekkers (vilket för mig är starkt sammanknippat med den kristna trons hopp om en bättre värld…) så hoppas jag (för här deltar inte min fru i önskan) att ni får en riktigt trekkig jul.

Me and my family wish a blessed christmas for our friends and family. This holiday we celibrate that Jesus Christ was born to Earth, as God’s major rescue plan för mankind. We hope that you will have a great christmas, whether you believe in this message or not. If you are trekkies (which for me has an inevitable connection with the christian hope for a better world…) then my hope for you is a real Star Trek christmas.

Förlorad facebook-vän

En som jag varit kompis med på Facebook (och som jag också har träffat i verkligheten, på ett nordiskt Star Trek-möte i Köpenhamn) lade upp en länk till ett som jag upplevde mycket tråkigt, obehagligt och nedvärderande (mot kristendomen) Youtube-klipp. Jag reagerade på detta och skrev en kommentar till dennes status. H*n svarade med att ta bort mig som facebook-kompis, utan någon vidare kommentar. Det är fegt, upplever jag, men det är dennes eget beslut och vill inte h*n svara på annat sätt så tycker jag det var tråkigt. Var jag kanske för hård i kommentaren? Det är självfallet möjligt, men man kan ändå öppna upp för en dialog, istället för att bara stänga locket på, eller?

För er som undrar så är länken här: http://www.youtube.com/watch?v=UNeY1cEauqU

Svenska kyrkan och klimatdebatten

Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd ger sig nu in i klimatdebatten med artikeln Med Guds hjälp klarar vi klimatkrisen och ett strålande inlägg dessutom. Om inte vi kristna står i bräschen för att förbättra miljön, kan vi då lita på att marknaden gör det? Nej, kristna såväl som troende från andra religioner som värnar om mänskligheten bör satsa hårt för att mänsklighetens värld skall överleva. Läs debattartikeln själva på Newsmill.

Varför Ulricehamn?

De flesta reagerar på att vi flyttat till Ulricehamn, med frågan “Varför?”. “För att vi vill det” är vårt korta svar, och mer skulle väl inte behövas. För att en gång för alla förklara bakgrunden till vår flytt, så kommer här ett lite längre svar:

Vi har ända sedan vi fick vår goe pojk för ett drygt år sedan velat komma närmare till hans farmor, mormor och morfar. De bor utanför Jönköping och vi har därför sökt efter möjligheter åt detta håll. Min fru har nu, lagom till att jag skulle “ta över” den s.k. föräldraledigheten (varför heter det “ledig”, egentligen?), hittat ett jobb i Borås på sjukhuset där hon började i början av september. Själv skall jag vara föräldraledig/arbetsledig i nästan ett år till (månadsskiftet augusti/september, om allt går som planerat, och hittar då förhoppningsvis ett jobb inom först och främst bibliotekssfären (jag blev ju färdig bibliotekarie i somras) eller i andra hand inom socialförvaltningen. Nu har vi bara 1 timme till mor- och farföräldrarna, en avsevärt kortare tid än närmare tre timmar tidigare, och kan därför även åka över en dag (innan blev det alltid en stor process där vi stannade borta flera dagar – inte alltid praktiskt). De kan dessutom mycket enkelt ta sig hit.

Så där, nu hoppas jag att jag inte får frågan “Varför?” några fler gånger. Nu gäller det bara att hänvisa alla IRL-frågor till bloggen eller Facebook… 😉

Borta

Min älskade moster är borta. Det finns inga ord som kan beskriva hur jag känner mig, ändå vill jag bara skriva. Inga ord finns för att förklara varför detta måste ske. Himlen har fått en omsorgens ängel till sig, en ängel som inte gör annat än gott, även i livets motgångar. Sorgens ängel har nu tagit sin boning hos oss, hennes familj. Jag hade velat komma till henne en gång till, men hann inte. Vi var där på en härlig dag för några veckor sedan och hon försökte verkligen att leva upp den dagen. Matheo gillade att sitta i hennes knä och titta på henne. Han satt stilla en lång stund, trots att han då var 17 månader och normalt sett mycket på språng ville han titta länge på henne. Även då visade Ulla stor omsorg, trots allt det jobbiga med att vara på sjukhus.

Hon fick lämna detta livet omgiven av sina två systrar, hemma i sin egen lägenhet. Vård i lvets sjukskede-personalen har varit jättebra och det känns i varje fall skönt att hon fick lämna livet i en god och lugn miljö. Samtidigt när jag skriver detta, så kommer tårarna på nytt. 03.05 kommer ett mms från mamma med en bild på en röd glas- och ljusängel, samma ängel som vakat över Ulla dygnet runt den senaste tiden. Min syster ringde direkt efter, det här är mycket jobbigt. 22 augusti 2008 – varför, varför, varför?

Ve

mars 1973

Denna väntan är fruktansvärd. Väntan på döden för en av de godaste människorna på jorden. Min moster, som håller mig här på bilden när jag inte ens är ett år fyllda, har mycket länge varit sjuk. Nu skyndar sig min mamma ner för att förhoppningsvis komma dit i tid. Min moster är 54 år och vi väntar på ett fruktansvärt samtal. Jag vill tro på under, men jag är så arg på Gud. Jag vill tro att hon kommer att leva vidare, men jag vet att hon får det bättre i himlen där moster Jullan och hennes mamma väntar. Varför skall allt vara så här? Varför skall någon så god drabbas av så mycket hemskt i livet? Den som gör gott får gott tillbaka, heter det ju, men hon har fått stå ut med så mycket. Jag älskar min moster och vi hoppas att hon känt den kärlek som finns från hela familjen.

Smärta – vi väntar på ett telefonsamtal.

Traditionell 1:a majdemonstration

Det här blev då traditionellt till det mesta. Ett ungdomsbrandtal som första inslag, vilket faktiskt var mycket bättre än vad det brukar vara. All heder till SSUs Emma Frost som trots en del nervositet framförde budskapet bra. Därefter blev det ett evigt “vi är så bra”-tal av kommunstyrelsens ordförande Johan Persson. Att han inte säger något som ger någon substans verkade publiken strunta helt i. Slänger man bara in några positiva kommentarer om Kalmar FF så kommer applåderna flödande…

En musikgrupp vid namn Ad Astra uppträdde. De var riktigt bra på det där med politisk nyskriven sång, men det var lite väl mycket svordomar i texten. Jag kanske är gammalmodig men försöker man dra poäng genom att slänga in svordomar vid alla möjliga tillfällen så är man kanske inte så fantasifull i låtskrivandet i alla fall.

När det gamla statsrådet Sven-Erik Österberg började tala kände jag mer igen hur de flesta 1:a maj-tal brukar låta, med kommentarer om hur den borgerliga alliansregeringen förstör allt som socialdemokratin byggt upp. Det kanske är sant, men det är lite klurigare än så. Dessutom så tror jag inte på att man vinner något på att hela tiden klanka ner på motståndaren. Man bör istället föra fram sitt huvudbudskap om hur man vill ha det. Först då vinner man väljare som sedan stannar kvar i partiet för att förändra. Under detta tal tröttnade jag och gick hem med sonen. Vi missade därför Anki & Pytte samt Roger Nordin från Rix MorronZoo.