Det här blev då traditionellt till det mesta. Ett ungdomsbrandtal som första inslag, vilket faktiskt var mycket bättre än vad det brukar vara. All heder till SSUs Emma Frost som trots en del nervositet framförde budskapet bra. Därefter blev det ett evigt “vi är så bra”-tal av kommunstyrelsens ordförande Johan Persson. Att han inte säger något som ger någon substans verkade publiken strunta helt i. Slänger man bara in några positiva kommentarer om Kalmar FF så kommer applåderna flödande…
En musikgrupp vid namn Ad Astra uppträdde. De var riktigt bra på det där med politisk nyskriven sång, men det var lite väl mycket svordomar i texten. Jag kanske är gammalmodig men försöker man dra poäng genom att slänga in svordomar vid alla möjliga tillfällen så är man kanske inte så fantasifull i låtskrivandet i alla fall.
När det gamla statsrådet Sven-Erik Österberg började tala kände jag mer igen hur de flesta 1:a maj-tal brukar låta, med kommentarer om hur den borgerliga alliansregeringen förstör allt som socialdemokratin byggt upp. Det kanske är sant, men det är lite klurigare än så. Dessutom så tror jag inte på att man vinner något på att hela tiden klanka ner på motståndaren. Man bör istället föra fram sitt huvudbudskap om hur man vill ha det. Först då vinner man väljare som sedan stannar kvar i partiet för att förändra. Under detta tal tröttnade jag och gick hem med sonen. Vi missade därför Anki & Pytte samt Roger Nordin från Rix MorronZoo.