De flesta reagerar på att vi flyttat till Ulricehamn, med frågan “Varför?”. “För att vi vill det” är vårt korta svar, och mer skulle väl inte behövas. För att en gång för alla förklara bakgrunden till vår flytt, så kommer här ett lite längre svar:
Vi har ända sedan vi fick vår goe pojk för ett drygt år sedan velat komma närmare till hans farmor, mormor och morfar. De bor utanför Jönköping och vi har därför sökt efter möjligheter åt detta håll. Min fru har nu, lagom till att jag skulle “ta över” den s.k. föräldraledigheten (varför heter det “ledig”, egentligen?), hittat ett jobb i Borås på sjukhuset där hon började i början av september. Själv skall jag vara föräldraledig/arbetsledig i nästan ett år till (månadsskiftet augusti/september, om allt går som planerat, och hittar då förhoppningsvis ett jobb inom först och främst bibliotekssfären (jag blev ju färdig bibliotekarie i somras) eller i andra hand inom socialförvaltningen. Nu har vi bara 1 timme till mor- och farföräldrarna, en avsevärt kortare tid än närmare tre timmar tidigare, och kan därför även åka över en dag (innan blev det alltid en stor process där vi stannade borta flera dagar – inte alltid praktiskt). De kan dessutom mycket enkelt ta sig hit.
Så där, nu hoppas jag att jag inte får frågan “Varför?” några fler gånger. Nu gäller det bara att hänvisa alla IRL-frågor till bloggen eller Facebook… 😉
Irriterad över de bakverk som säljs på lokala bageriet och hovkonditorn Günthers här i Ulricehamn – förolämpande mot