Fick telefonsamtal i jobbet från en lärare på skola i Kista (Stockholm) som ville ha hjälp att låna en mängd “Bröderna Lejonhjärta”. Kista bibliotek hade hänvisat henom till “Mediateket”. Hen verkar ha gjort en googling och hittat mig i Ulricehamn, och förstod först inte att det skulle vara något konstigt att först kolla med oss och inte med “Medioteket” i Stockholm. Försöker nu med Medioteket och har sagt att hen återkommer om det inte ordnar sig där… Låt oss gissa att Stockholm bör ha fler böcker tillgängliga…
Kategori: Debatt och fria tankar
Detta skrev jag på Facebook den 3 april (5 dagar sedan).
Har svarat på en enkät från kommunens IT-enhet och förfäras över stavfel, särskrivningar och syftningsfel. Att frågorna är fyllda med ord som gör att texten är än mer obegriplig gör att jag häpnar och faktiskt inte har en aning om vad de menar. Efter att de exempelvis skrivit att de vill “förbygga” frågor från oss (som bara måste betyda att de vill bygga för och hindra oss användare att faktiskt få hjälp) och de frågar efter vilka system jag använder (menar de datortyp, datorprogram eller annat IT-system?) så tröttnade jag och skrev följande:
“Har inte kunnat svara på flera av frågorna då de var antingen obegripliga eller mångtydiga. När ni skickar ut enkäter så bör ni göra det efter att faktiskt ha läst genom enkäten och sett att allt är korrekt.
Gör om, gör rätt…”
“Resultat av enkäten kommer att används för att utifrån användarnas behov planera och genomföra förbättringar av IT-användandet. ” Så säger de i början. Ja, visst…
Fråga 4: “Vilken enhet jobbar du inom?” Vad menas med enhet här, Mediateket, skolan, verksamhetsområde eller stuprör i organisationen? Jag gissade att det var skolområdet.
Fråga 5: “Vilket system jobbar du i huvudsak med?” Mitt svar blev “Det går inte att säga – vad menar ni för det första med “system”? Gäller det datorprogram, datortyp eller annat IT-system? Som datorprogram använder jag Book-IT mest, tillsammans med Google Chrome för vår Arena. Datortypen är till 50% stationär, 30% tunn klient och 20% surfplatta. Självfallet använder jag även andra system…”
Fråga 12: “Anser du att verksamheten bör satsa mer på att höja IT-kompetens hos anställd” – Inte den sämsta av frågorna, men ändå. Känns som en icke-fråga. Självklart är det viktigt. Svarar man nej här så vill man att verksamheten skall tappa fart i ett allt mer ökad IT-fokuserat samhälle.
Fråga 13: “Känner ni till vad ingår i Applikation/Service avtal som verksamheten har undertcknat med IT-enheten” – Que?
Fråga 15: “Anser du att lathundar och självhjälp som ni har tillgång till är tillräckligt bra för att kunna lösa de flesta problem på egen hand” – Här funderade jag på vilka dessa lathundar var och var man fann dessa. De finns säkert någonstans.
Fråga 16: “Anser du att man får tillräckligt information angående IT-frågor” – En väldigt allmän fråga som behöver specificering. Menar de exklusivt från IT-enheten, eller gäller det arbetsgivaren generellt? Eller vill de kolla om vi tar till oss kring IT-frågor i tidningar och webben på egen hand?
Fråga 17: “Hur nöjd är du med…” Här fanns olika alternativ såsom “Ärende svarstider” “System tillgänglighet”. – Med “Ärende svarstider” – menas då hur lång tid det tar för dem att svara i telefon eller hur lång tid det tar för dem att lösa ärendet?
Fråga 18: “Finns det något förbyggande som IT-enheten kan göra för att du inte ska behöva kontakta supporten?” Mitt svar blev “Vet inte varför ni skulle förbygga något – då stoppar ni ju bara oss användare, eller? Eller menade ni förEbygga?”
Just det – en sak till. De skickade ut e-post om undersökningen med orden “Du har valts ut att delta i en enkätundersökning”. Valts ut? Hittills har alla jag pratat med inom kommunen fått detta e-brev. Om det är så, känner jag mig inte särskilt utvald. Detta sista kan ha varit systemet som lagt till denna formulering.
Dagen efter är jag i kontakt med den som gjort enkäten. Hen förstår inte mycket av det jag påpekar, men lovar ändå att fixa de värsta felen. Jag hade dock bett IT-chefen att kontakta mig, då det i enkäten stod “
Har du några frågor om enkätundersökningen vänligen kontakta: [IT-chefens namn]
” och väntar fortfarande 4 dagar senare på detta telefonsamtal.
Förändringarna som gjorts nu 4 dagar efter samtalet är dessa:
Fråga 4: ordet enhet utbytt till verksamhet.
Fråga 4: ordet enhet utbytt till verksamhet.
Fråga 5: Förtydligande att det gäller administrativa system.
Fråga 12: “Anser du att verksamheten erbjuda utbildning för att höja IT-kompetens hos anställda“. Ingen förbättring…
Fråga 13: “Känner ni till IT-avtal som verksamheten har undertecknat med IT-enheten“. Bättre.
Fråga 15-16: [ingen förändring]
Fråga 17: “Ärende svarstider” är nu utbytt till “Handläggning svarstid”. Även om det fortfarande är en särskrivning så är det tydligare vad de helst vill ha.
Fråga 18: IT-enheten vill här fortfarande förbygga…
Bah – säljare!!! En säljare ringde mig och sade att hon ringde från Glocalnet (min bredbandsleverantör). Sedan frågade hon om mina abonnemang på mobiler men började snart att rabbla upp detaljer kring dessa (inköpsdatum för mobil, hur mycket jag får surfa för – rättade mig till och med om det sista). Tyckte det hela var obehagligt, då hon sade sig ringa från Glocalnet och ändå visste vad jag hade för detaljer kring abonnemanget på 3.
Jag vill verkligen inte bli uppringd av någon som säger sig vara från Glocalnet, tar uppgifter som hon säger att hon skall vidarebefordra till Glocalnet, förklarar att hon sitter på ett dataregister där alla uppgifter om mig finns tillgängliga och att det sedan visar sig vid en enkel koll på vemringde.se att det verkar vara företaget Jämför Nu och inget annat… Nu kanske företaget tar uppdrag från andra företag dessutom, men det hela kändes så suspekt att jag inte ville fortsätta samtalet.
Kategorier
Artikel om Mediateket i BT
“Om kunderna inte köper vårt koncept så är det konceptet det är fel på. Jag kommer aldrig att skylla på kunderna. ” (Hans Nyberg på Ulricehamns Leklust) – min hjälte idag! Det var ett bättre sätt att se på frågan med kundbortfallet än hälsokostbutikens innehavare som sade: “[Kunderna] har minskat med kanske 90 procent de senaste 20 åren. Då har vi exakt samma sortiment”. För om man har samma sortiment i 20 år kanske det inte är undra på om försäljningen minskar…
Länkar: http://www.ut.se/nyheter/butiksdod-blev-snackis/ och http://www.expressen.se/gt/handlarnas-sorgsna-larm-ulricehamn-dor/
Det är inte alldeles enkelt det här med s.k. “badges” (utmärkelser) på webben. Det tog mig lång tid att klura ut hur jag skulle lägga till den utmärkelse som jag fick i min ryggsäck på Mozilla Open Badges. Jag fick bra hjälp av bl.a. Sara Mörtsell. Så här gjorde jag.
1. Logga in på p2pu och gå till din egen sida (finns en länk längst upp till höger)
2. Du har nu kommit till “Dashboard” – Klicka på fliken “Badges”. Här ser du de utmärkelser du har fått på just “P2PU” – det är troligen bara just utmärkelsen “Digitala skollyftet”.
3. Klicka på din väl värda badge.
4. Klicka på “Add to backpack” uppe till höger.
5. Nu får du logga in på ditt Mozilla-konto. Har du inget så kan du skapa ett i detta skede.
Kategorier
Ansökan om badge i #digiskol
Jag har ansökt om Digitala skollyftets Badge (länkar: projekt X, alla projekt inom denna badge). Bidraget ska uppfylla de kriterier som motsvarar de tre delar inom kursen “det utvidgade kollegiet” som ligger till grund för Digitala Skollyftet:
1. Den som innehar Digitala Skollyftets badge använder digitala verktyg för kommunikation, lärande och skapande.
2. Det är en person som både lär av andra och lär ut till andra i det utvidgade kollegiet.
3. Innehavaren använder sina färdigheter på ett sätt som gynnar utvecklingen av sin roll i skolan. (källa)
Nedan visar jag hur jag utvecklats inom ovanstående tre områden.
1) Denna blogg och webbplats är mitt och Mediatekets sätt att arbeta samlat med de digitala verktygen. Här samlar jag länkar och en mängd tips och hjälper andra pedagoger med direkta tips i deras arbetsvardag. Jag har det senaste halvåret skapat en resurs för framför allt elever som skriver sitt gymnasiearbete, där elevernas frågor svaras på och där vi ger en struktur för källkritik och källhänvisningar. Jag är aldrig sen med att använda mig av digitala hjälpmedel som stöd, oavsett om det handlar om att samla twittersamtalet från en MIK-konferens eller att blogga om vad jag lärt mig om olika fotoverktyg på nätet.
2) Jag kommenterade på en nyfunnen skolbibliotekskollegas tankar och idéer kring personliga kursmål och bjöd in både där och på ett otal andra platser (1, 2, 3) till att folk skall tänka till kring Creative Commons. Med hjälp av material som är CC-licensierat kan vi förenkla allas vårt arbete så det här är och har varit en av mina ambitioner med Digitala skollyftet. En annan sak som jag börjat med att ta mer bilder och lägga ut dem med CC-licens på Flickr. Jag är en av de som drev igenom att biblioteken i Västra Götalandsregionen nu startat en gemensam bilddatabas under uppbyggnad (ännu inte helt öppnad, men kommer att innehålla material från minst ett tiotal olika folk- och skolbibliotek, något som gör arbetet med webbplatser och mer tilltalande bilder mycket smidigare.Via twitter har jag dagligen kontakt med personer inom skola och skolbibliotek. Att både följa personer och delta i aktiva diskussioner med dem är både roligt, utmanande och utvecklande!
3) Jag har systematiskt arbetat för att mina kollegor på skolan skall ha ett stöd i vårt Mediatek. Med hjälp av pedagogkaféer lyfter vi fram enskilda pedagogers kunskaper och på skolans tisdagsträffar har jag ofta en hel del tips om aktuella böcker eller databaser för en pedagogisk utveckling. Jag var med som en av inspiratörerna i Digitala Skollyftets vecka 8 och det här med Google Hangouts var både spännande och roligt! Jag och några gymnasiebibliotekarier har även börjat att teckna på en mall som stöd för ett informationssökningssamtal med eleverna (det sistnämnda är bara ett arbetsmaterial, men är något som startat i #digiskol).
Något som jag saknat med #digiskol är att mina inviter kring Creative commons och att skapa badges för pedagoger inte kommit vidare, även om flera varit positiva. Men man kan ju inte få allt!
Kategorier
N-ordet i Munken och Kulan
N-ordet. Jag vet att många tycker att debatten är onödig (och jag medger gärna att jag förr inte insåg det negativa värdet i ordet), men helt klart är det för mig idag att N-ordet förmedlar en negativ laddning och bidrar till att trivialisera en rasistisk historia.
Att jag idag i en nyutgiven kristen barnbok (Munken & Kulan) ser samma trivialisering (jämförelse mellan n-bollar och vitlök) utan att tänka efter vad detta ger för signaler till barn idag gör mig ledsen. Mycket ledsen.
[Jag är alltid för en fri diskussion men på min egen Facebooksida sätter jag reglerna – håller ni inte med mig om det jag skrivit här ovanför behöver ni inte skriva – en av mina favoritförfattare David Gerrold uttrycker detta bäst här: https://www.facebook.com/david.gerrold/posts/10201806387413737 : “It’s the living room rule — if I won’t allow it in my living room, I won’t allow it on my wall. “]
Är upprörd över ett bemötande av en viss personal på tippen i Ulricehamn. Körde in där kl 17.58 och jag vet att det är sent. Men han går ut och skäller direkt på mig, säger att man skall vara ute kl 18 prick. Jag hade varit ute i tid om han inte skällt och dessutom redan låst el-containern så att jag inte kunde lämna elprylarna.
Samma person har jag och Armel råkat ut för tidigare – han utgår varje gång från en bitter utgångspunkt.
Jag förstår att han ville gå hem men gissar att även han någon gång gått in i ex en affär precis vid stängningsdags. Man kan ha en annan attityd mot folk, så mår alla bättre…
Uppgiften för förra och denna veckan är att kommentera på någon deltagares personliga kursmål och att försöka identifiera ett utvecklingsområde i vilken man själv kan vara med. Jag har varit i kontakt med två gymnasiebibliotekarier, @NGbib i Nacka och @Stiernhooksbib i Rättvik, och har valt att nu titta lite närmare på Stiernhööksbibliotekariens (Susanne Lundberg) personliga kursmål.
Efter att ha konstaterat att arbetet är ett ensamarbete med ett stort behov av ett utvidgat kollegium känns det ju som helt perfekt att som hon själv skriver, satsa på ett samarbete online med andra runtom i landet. Det finns några viktiga frågor som ställs i slutet (Hur kan samarbeten se ut mellan skolbibliotek som ligger geografiskt långt ifrån varandra? Går det att samarbeta på ett bra sätt? Vilka digitala verktyg skapar dessa möjligheter?) och jag vill därför ta tillfället i akt att jämföra våra olika situationer – som jag uppfattar dem genom min än så länge ytliga kontakt med Susanne och genom gymnasiets webbplats.
Jämförelse mellan Tingsholm och Stiernhöök
Både Tingsholm och Stiernhöök är kommunala gymnasier som är ensamma om gymnasieverksamheten i sin kommun. Gissningsvis är båda skolorna konkurrensutsatta gentemot grannkommuners skolor (vi vet att vi är det i varje fall).
Tingsholm använder PC till eleverna medan Stiernhöök använder Mac. Ger detta en skillnad för hanteringen och anpassning för lärmiljöer, etc? Borde inte göra det, men jag gissar att de IT-frågor som vi får i Mediateket på Tingsholm säkert blir annorlunda på Stiernhöök. Eller får ni inte sådana frågor där?
På Tingsholm finns det fler program än på Stiernhöök, men på båda gymnasierna finns både högskole- och yrkesförberedande program. På så sätt bör det vara ungefärligt samma frågeställningar och behov som finns från eleverna av sitt skolbibliotek.
Vi abetar på båda platserna med digitala plattformar. Båda skolorna använder lärplattformen Fronter (om jag uppfattat det korrekt) och när vi på Tingsholms Mediatek använder Axiell Arena som vår webbplats har Stiernhööks bibliotek, förutom den mer statiska kommunsidan, två bloggar (en om boktips och en om IKT).
Tankar utifrån det insamlade materialet
För det första vill jag säga att det skulle vara riktigt spännande med ett samarbete på något sätt kring skolbibliotekens kärnverksamhet (ex kurser i informationssökning, utbyta material för att stödja varandra och förenkla arbetet) och tiden lär väl utvisa om detta är möjligt. Min önskan är isåfall att Stiernhöök applicerar en CC-licens på sitt utlagda material. Min gissning är att det redan är tänkt som detta, men att markeringen på bloggen inte har gjorts. Med en CC-licens på mer material runtom i Sverige skulle vårt textarbete kunna avlastas betydligt.
Identifiera ett gemensamt skolutvecklingsområde
Jag har själv inte det tekniska kunnandet att utveckla nya digitala funktioner och så, men visst bör vi kunna starta ett samarbete kring texter för blogg och webbplats och därefter även via exempelvis Skype diskutera arbetsmetoder och via Google Drive eller Dropbox skriva på gemensamma dokument. Även att dela med sig av goda exempel på skyltningar, lektionsupplägg, etc är bra sätt att arbeta med detta. Är det bara vi tre gymnasiebibliotek så kan det gott räcka med e-post eller twitter, men är vi fler så bör vi skapa en gemensam plattform där utbytet lättare kan ske – det finns säkert gratisgrejer där ute som vi kan använda oss av.
Är det någon som vill hänga på?