Pernilla Stalfelts böcker – en genomgång

Alla barns rätt

Boken handlar om barnkonventionen. Det enda som jag reagerat på där är att adoption beskrivs som att “man tar hand om ett barn precis som om det var ens eget”. I regler och lagar kring detta står att “man tar ett barn till sig som sitt eget”. Det som Stalfelt skriver ger värderingen att barnet inte skulle vara ens eget på riktigt, medan det som står i lagen istället ger värderingen att barnet är “ens eget”. Igen: Det här med värderingar är tyvärr något som ständigt återkommer som kritik mot Stalfelts böcker.

Bajsboken

Exempel:

bajsboken_exempelDe kopplar tydligt ihop “luktar illa” med “brunt”. “[De vuxna] tycker bättre om när man säger något trevligt som inte luktar bajs och är brunt”. Det blir svårt att förklara detta för mörkhyade barn…

Det står även i ungefärliga ordalag att “i Afrika kan man göra hus av bajs” och det förklaras att det är kobajs som menas. Saken är att man faktiskt än idag använder kobajs som byggnadsmaterial i många länder även utanför Afrika, t ex i Indien och i vissa länder i Latinamerika, det hade ju varit bra att nämna. Och kanske skulle man lägga till att det är på landsbygden man gör det. En mycket stor del av Afrikas befolkning bor nu i städer och det blir därför onödigt att återigen stämpla Afrika på detta sätt.

Färgerna

färgerna_exempelDetta är en bok som i dagsläget håller på att tas bort från Ulricehamns stadsbibliotek och som dessutom har ifrågasatts av det egna förlaget.

Den har ett tydligt fokus på att det vita eller rosa är bra (“en snöstjärna”, “ett litet lamm” och “bäbisens mjuka mage” – det sistnämnda var ett exempel som nästan övertydligt visar på bokens oreflekterade normperspektiv) och det svarta/bruna är dåligt (“en bränd kolsvart korv (urk!)”, “piratens lapp för ögat”, “häxans svarta baddräkt” och “en brun bajskorv”…). De har fraser om svart arbetskraft där de också har en bild på en mörkhyad kvinna som städar.

Lika som bär


Lika som bär är en bok som ursprungligen gavs ut 1999 av Utbildningsdepart????????????????????????????????????ementet inom ramen för Värdegrundsprojektet. Syftet är troligen att visa att vi alla är lika, men vad boken gör är att framhäva många olikheter och visa på de många sätt som man kan mobba varandra. Sista sidan, som är liksom slutpunkten på hela berättelsen, fokuserar på att det ofta är synd om mobbaren själv.

Självklart kan det förhålla sig på det sättet, men kritiken mot boken är att den tar fram olikheterna och visar på väldigt många sätt som man kan trycka ner varandra med (även inkluderat svordomar). Slutklämmen är att det egentligen är riktigt synd om mobbaren.

????????????????????????????????????

????????????????????????????????????

????????????????????????????????????

????????????????????????????????????

Sagor om julen

I denna bok har Pernilla Stalfelt en berättelse. Den handlar om den röda tomten och hans onda gröna bror. Brodern har “en otäck turkisk mustasch”.

Vem är jag – boken om tolerans

Det finns två upplagor av denna bok. I en av dem (den första?) förekommer det bilder där beiga personer är “vi” och mörkhyade personer är “dom”. Ett tydligt ställningstagande om vi/dom som blir svårt att resonera med barnen kring. 

Det finns även en bild på en brun kvinna med slöja och nån text om “den som luktar konstigt på bussen”.

[Typ okej böcker ur ett multikulturellt perspektiv]

  • Dödenboken [Absolut inte multikulturell]
  • Gubben som grät
  • Kärlekboken [Absolut inte multikulturell]
  • Lilla maskboken
  • Maskboken mittemellan
  • Matboken [Absolut inte multikulturell]
  • Trollerimolnet
  • Våldboken [Absolut inte multikulturell]