Kategoriarkiv: Släktforskning

Häradsskrivaren i Tunaläns, Sevede och Aspelands fögderi FIaa:3 (1712-1808)

Sockenregister till mantalslängden för Tunaläns härad
Numreringen är kopplad till bildnumret i Arkiv Digitals avskanning.


Tunalän 1712
90 Kristdala
50 Misterhult
30 Tuna

Tunalän 1718
210 Kristdala
140 Misterhult
180 Tuna

Tunalän 1747
340 Kristdala
280 Misterhult
250 TunaTunalän 1748
500 Kristdala
400 Misterhult
470 Tuna

Tunalän 1761
660 Kristdala
590 Misterhult
560 Tuna
Tunalän 1769
870 Kristdala
770 Misterhult
720 Tuna
Tunalän 1772
1140 Kristdala
1030 Misterhult
970 Tuna
Tunalän 1775
1410 Kristdala
1290 Misterhult
1240 Tuna
Tunalän 1776
1670 Kristdala
1560 Misterhult
1510 Tuna
Tunalän 1778
1970 Kristdala
1840 Misterhult
1780 Tuna
Tunalän 1799
2290 Kristdala
2150 Misterhult
2090 Tuna
Tunalän 1806
2840 Kristdala
2550 Misterhult
2430 Tuna
Tunalän 1807
3470 Kristdala
3160 Misterhult
3030 Tuna
Tunalän 1808
4120 Kristdala
3810 Misterhult
3680 Tuna

Urmakare Kjerrström

Flera generationer var urmakare i släkten Kjerrström. 
Kopia_av_Kjerrstr_ms_apostlaverk_21-931x1024[1]
Bernt Olof Kjerrströms “Apostlaverk” från 1700-talet. Försvunnet i 150 år men numera ägt av Per Ragnarson. 2012 fanns den till beskådande på Trelleborgs museum. E-postade dem den 23 juli med förfrågan. Bild från Cassiopeiabloggen.

En av urmakarna lät år 1841 uppföra ett pampigt affärshus. Huset intill detta är idag det Borgquistska hattmuseet på den plats där Per Borgquist startade skrädderi- och mösstillverkning år 1866. Även detta hus ägdes av Kjerrström vid den tiden, det borde ha varit Herman Kjerrström om jag förstått det rätt. Läs mer på Gamla Trelleborg.

Bernt Olof Kjerrström (1745-1814), urmakare i Trelleborg 121 – möjligen den första av släktens urmakare 
Han fick tio barn i två äktenskap, däribland två söner som båda blev urmakare i Trelleborg. Petter (1774-1834) och Herman (1789-1875). Bland Hermans barn finns Andreas (f 1822) som trots att han tidigt fick en skada i ryggen som gav honom titeln “krympling” i husförhörslängderna fortsatte att arbeta som urmakare. Herman hade även sönerna Nils Petter (f 1833) och Johan Jacob (f 1835) som även de blev urmakare. Nils Petters son Gustaf Herman (1864-1938) blev urmakare i Halmstad – hans son Hjalmar (1899-1949) tog över urmakeriet i Halmstad. Nils Petters andra son, Otto (1866-1958), började först att arbeta som urmakare och urfabrikör men år 1919 står han som tobakshandlare.
Bernt Olof, Trelleborg (T)
> Petter, (T)
> Herman (T)
> > Andreas (T)
> > Nils Petter, Ängelholm (Ä)
> > > Gustaf Herman, Halmstad (H)
> > > > Hjalmar (H)
> > > Otto (Ä)
> > Johan Jacob (Ä)
Av detta kan man konstatera att det blev åtminstone 5 generationer urmakare, men att ingen var så historiskt omtalad som Bernt Olof Kjerrström.Not: Bernt Olof Kjerrström var min frus morfars farfars morfar.

Släkten Flinck/Möller/Kjerrström

Min svärmor hette Flink som ogift och var dotter till Gösta Flink. Detta är en mycket kort sammanfattning av det hittills funna uppgifterna. 

Tage Flinck, Göstas far, föddes 1877 i Östra Ljungby (Skåne) och hela den släkten verkar finnas i just Skåne, med någon avstickare till Blekinge. Han var det äldsta av 5 barn och föräldrarna hette Oskar Magnus Flinck och Johanna Kristina Möller.

Oskar Magnus Flinck

Oskar Magnus var handlande. I födelseboken står det att han är född utom äktenskapet av Benedicta Kjerrström. Hon arbetade som hushållerska åt häradshövdingen i Munka-Ljungby, Per Flinck, under många år (de flesta åren faktiskt) och fick sammanlagt 4 barn. Samtliga dessa barn fick efternamnet Flinck och stod i husförhörslängden som arvingar och barn till häradshövdingen. Föräldrarna gifte sig aldrig, de stod alltid separerade i husförhörslängden och inte på något sätt förekom det någon skriftlig koppling i dessa längder mellan föräldrarna.

Per Flinck är den första som bär efternamnet Flinck och var själv född med vanligt patronymikon (son-namn). En annan släktforskare har dock nämnt att det i Pers bouppteckning nämns andra med detta efternamn. Jag har själv inte hittat bouppteckningen än.
En av Benedictas barn verkar ha haft ett utomäktenskapligt förhållande med sin kusin, Petronella Kjerrström, vilket gav en son. Han var senare även gift med en kvinna som verkar ha bosatt sig i Köpenhamn och vägrat att åka tillbaka till Sverige – det här vill jag definitivt titta vidare på!
Ett annat av hennes barn gifte sig med en kantor/organist som avsattes från tjänsten efter att ha ”Erhållet 2ne faststälde warningsgrader för felaktighet och försummelse i tjensten samt wanvördnad för pastor”.Johanna Kristina Möller

Johanna var gift en gång tidigare med den tidigare handlanden i Östra Ljungby och hade två barn från det äktenskapet. Hon var född 1851 och barn till kusken Carl Peter Möller och Anna Jeppesdotter.

På denna sida av släkten har jag ännu inte sökt så mycket – det blir nästa delprojekt efter att jag kollat genom Flinksidan lite mer.Arbetar nu (juli 2015) med att få kontakt med ett par släktforskare som kan veta mer om Per Flink (född Åkesson).

Serendipiteter

I sökandet efter släktingarna har jag ramlat på följande uppgifter som senare kan vara av intresse. I släkten finns även namnen Möller och Kjerrström. Allt eftersom att jag hittar kopplingen till “vår” släkt stryker jag uppgifterna jag fört över. 

Källna AI:10 (1866-1870), bild 58, sid 54
[Arkiv Digital, v100177.b58.s54] – texten är sammanfattad
Bolestad N:o 5
Arr. Peter Ferdinand Flinck (gift), f 1824-01-21 Malmö [G.B. 136] – Hustrun bor i Köpenhamn
Inh. Benedikta Kjerrström …
Backst. Oskar Magnus Flinck …
Inh. Petronella Kjerrström …
oä son Wilhelm Ferdinand Flinck…

Östra Ljungby AI:14 (1871-1875), bild 192, sid 226
[Arkiv Digital, v105003.b192.s226] – texten är sammanfattad
Öfvarp N:o 4

Arr. Peter Ferdinand Flinck (gift), f 1824-01-21 Malmö [G.B. 136] – Hustrun bor i Köpenhamn
Inh. Benedikta Kjerrström …
Backst. Oskar Magnus Flinck …
Inh. Petronella Kjerrström …
oä son Wilhelm Ferdinand Flinck…

Östra Ljungby AI:15 (1876-1882), bild 231
[Arkiv Digital, v105004.b231] – texten är sammanfattad
Östra Ljungby N:o 4

1/6 Eg. Nils Peter Möller, f 1820-04-24 Ö Ljungby, gift 1852-12-17, [G.B. 278]
h. Johanna Persdotter, f 1828-10-25 Kellna
s. Anders Peter, f 1853-04-24 Ö Ljungby
s. August, f 1863-06-25 Ö Ljungby
s. Edward Martin, f 1871-03-28 Ö Ljungby
Halmstad B:1
betjänt Pet. Kjerrström utflyttad från Dufeke till Landskrona församling 1809-09-19.Karlskrona Amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv F I a:6, sid 215

arbetskarl Kjärström, arbetskarl af 2 comp: N:o 8, död 1822-11-12

Pappas jobb på busstationen i Uppsala (1950-talet)

Letar nu efter material som kan ge en helare bild av min pappas tid i Uppsala, bland annat i hans jobb som busstationsföreståndare. Har beställt en bok som fjärrlån (Gamla Uppsala förr och nu, från 1992) där det fanns en artikel om busstrafiken i Uppsala genom historien – får se om den ger något mer. 

Har idag även sökt kontakt med Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm. Pappa var medlem i Musikerförbundet avdelning 11 och deras arkiv skall finnas på Arbetarrörelsens depå i Grängesberg. Vet inte om det står något om pappa där, men det är i varje fall en tråd att följa.

Till dess får jag njuta av bilder på busstationen som jag hittat. Busstationen är idag riven.

Vykort, odaterat
Vykort, odaterat

Fler bilder på busstationen finns i Digitalt museum.

Böcker

Jag har tittat igenom följande böcker utan något resultat:

  • Gamla Uppsala förr och nu (1992)
  • I våra kvarter: Uppsala på 40-talet (Lindberg)
  • I våra kvarter: Uppsala på 50-talet (Lindberg)
  • En stad – ett sekel: Uppsala under det 20e århundradet (Lambert)

Hittade ett brev…

Den 7 februari 2015 hittade jag i min avsomnade frimärkssamling ett kuvert med en rätt så fin maskinstämpling daterat den 14 september 1907. Vet inte varför jag hade den, men gissar att det beror på stämpeln. Inte visste jag att jag skulle bli så intresserad av detta kuvert att jag ägnade lång tid att lösa ett mysterium. 

Precis när jag tänkt mig att skicka kuvertet till IM:s frimärkstjänst, som omvandlar frimärken och äldre brev till pengar som går till att hjälpa funktionshindrade i Jordanien, såg jag att kuvertet även innehöll ett brev. Det är detta brev som väckte min nyfikenhet.

Brevet

Brevet var sänt till Kandidaten Erik Bäckström på adress Salagatan 29 A, 3 tr, i Upsala. Det var hans mor som från Stockholm skriver till honom med frågan om han kommit fram ordentligt och hur det gått med “inskrifningen på de olika ställena” samt hur Erik “fått uppgjordt om städning, eldning, m.m.”. Modern kände sig också nödgad att be Erik “skrifva ett vänligt hej till mormor”, som både han och modern tydligen glömt att prata med innan hans resa till Uppsala. Mormodern var tydligen mycket upprörd.

Brevet gjorde mig mycket intresserad. Även om det inte är en släkting så blev jag nyfiken på vilka det här var. Brevet blev en ögonblicksbild av en familj, en ögonblicksbild från en tid där man normalt bara läser korta vykortskonversationer.

Salagatan 29 A, III

Med hjälp av min vän Magnus, som kan mycket om Uppsala, fick jag veta att Salagatan 29 byggdes 1904. Huset var alltså väldigt nytt när Erik flyttade in. Huset var det första att byggas på Södra lilla stadsgärdet. Innan uppbyggandet av området var det mest åkermark i området. Idag heter området Fålhagen.
Bild från Google Maps

Efterforskning i befolkningsregister

Mitt första försök med att gå genom husförhörslängderna för Uppsala domkyrkoförsamling blev misslyckat. Det var svårt att navigera i en till synes oorganiserad boksamling och jag skulle väl önska att det fanns ett register. Till dess att jag hittar detta ger jag faktiskt upp denna väg.
Sökte vidare i databasen Sveriges befolkning 1910 (finns på Riksarkivets digitala arkiv om man abonnerar – kommer på CD under 2015) och hittade en Erik Bäckström. Var han bodde vid detta tillfälle kunde jag inte se (snart får vi databasen tillgänglig på vårt jobb, då kan jag kika igen), men om det är rätt person så hette han Erik Adolf Konrad Bäckström, född 1892.
Med hjälp av Sveriges dödbok 1901-2013 finner jag att Erik Bäckström var född den 12 november 1892 i Maria Magdalena församling, Stockholm. Han dog den 10 februari 1966 på Folkungagatan 67 i Katarina församling, Stockholm. Han gifte sig 29/9 1923 med Anna Emilia Bäckström (född 1898 i Dödesjö, död 1983 i Skarpnäck, Stockholm).
I födelseboken (Maria Magdalena CIa:22, sid 86) finner vi att Eriks föräldrar var Waktmästare August Alfred Bäckström (38 år) och Anna Charl. Bäckman (37 år) på Bränkyrkogatan 88. Erik döptes den 15 november. Det finns en hänvisning till “annan kyrkobok” med “1891:193”. Ur Sveriges dödbok: August Alfred Bäckström (född 1/4 1854 i Bygdeå, Västerbottens län, död 31/7 1909 i Mälarvarfvet, Maria Magdalena). Han står dock redan där som änkling, vilket gör att jag blir tveksam om det är rätt person. ittar inte modern i Sveriges dödbok.

Nästa steg

Jag behöver nu kolla upp uppgifterna ur Sveriges befolkning 1910, så att inte allt faller här och nu.